Own Poetry

Nattankar

”Ta mig tillbaka till kvällen vi möttes,
då vi inte visste var, när eller hur.
Kyss mig alltid godnatt med tandkrämssmakande läppar,
kyss mig alltid godmorgon med din morgonandedräkt.
Ta mig till framtiden, då vi vet om den är vår.
Du vet som på en bänkrad en rastlös sen april,
som början på våren och slutet på vintern.
Säg något, vadsomhelst, jag vågar snart inte hoppas.
Jag tappar greppet, faller till marken, hopplöst kär.
I dig
Jag är ledsen, jag kommer aldrig komma över dig”

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *